onsdag 27 oktober 2010

Ska vi öppna dörren?

Dagen började på samma sätt som så många andra men efter att rutinerna klarats av, skiljer den sig rejält från övriga; vid ronden fick vi beskedet att Axels värden stigit markant och att hans isolering sannolikt kommer att brytas i morgon!!! I morgon!?! Känns konstigt men bra.

Gissa vad vi har pratat om idag?!? "Får jag gå ut ur rummet i morron mamma? Kan jag ha mina vanliga kläder då? Ska vi öppna dörren då? Kan jag gå till Lekterapin då? Kan jag gå nu? Jag vill gå nu!!" Det sista han sade innan han knoppade in var "Ska jag sova en natt till innan jag får gå ut? Jag kan inte sova...Zzzzzzz".

Det pratades till och med om utskrivning i slutet av nästa vecka och eftersom Axels tidsuppfattning är ganska vissen (sannolikt på normal på 4 års nivå) men hans hörsel ganska god - tvingade alla hans frågor om var när och hur mig att tillverka en oerhört simpel men pedagogisk (hoppas jag!) "kalender": ett rutnät med veckodagarna - så nu gör vi ett stort kryss över varje dag som går och han kan se när det är dags för hemgång - hoppas det inte blir framflyttat!

Jag hoppas också innerligt att det ganska plötsliga pratet om hemgång beror på Axels tillfrisknande och inte på det faktum att det i dagsläget ligger inne 16 små patienter på 14 (!!!) rum - det är m a o överbeläggning på avd 64. Vi behöver ju inte oroa oss för att dela rum, men jag lider med de stackare som tvingas kampera ihop med ytterligare en familj. Situationen är svår ändå för alla familjer som är här.

Det är självklart en oerhörd lättnad att ha kommit så här långt - varje medicin som tagits bort har känts som en delseger och att se Axel bli piggare och piggare går knappt att beskriva i ord - fantastiskt. Men vi har sagt det förut och vi kommer säkert att säga det igen: det här är en delseger, som vi ska fira och glädjas åt som sig bör, men det är inte den slutliga segern - resan är inte slut på långa vägar.

Vi vet att Axel så här långt har klarat den första svårigheten - själva transplantationen - men vi vet fortfarande inte om transplantationen gett önskad effekt, d v s att leukemicellerna är borta helt. Önskar vi haft en tidsmaskin...kan vi kanske byta SAAB:en eller kanske lill-bilen mot en sån? Någon som är intresserad?! ;-)

Skylten åker alltså ner när vi fått tillbaka morgondagens provsvar och för att kunna maximera dagen har jag fjäskat mig till provtagning redan kl 06:00 (görs normalt vid 8-tiden) - håller tummarna för en fredags frukost i köket i stället för på rummet!!!

-Mamma-

13 kommentarer:

  1. hoppas, hoppas å hoppas igen!
    kramar

    SvaraRadera
  2. Håller tummarna för dörröppning!
    Men: Åh, nej Pernilla! Nu har du hamnat i Kalenderträsket!!! Det kan tyckas pedagogiskt, men vet du hur många kalendrar jag har gjort i mina dar?! När är kalaset? När är semstern? När kommer gästerna? När...? När....? Mamma, gör en kalender! osv! så grattis! Och välkommen till kalenderträsket!

    SvaraRadera
  3. Nu kan man somna lycklig! Är så glad för er skull och även väldigt imponerad. Ni lyckas glädjas i nuet, en egenskap jag önskar att jag hade lite mer av. Kramar till er alla och såklart en speciell från Emmie till Axel.

    SvaraRadera
  4. Verkligen trevliga nyheter. Håller tumman för ett bra blodprov imorgon.. Kram

    SvaraRadera
  5. Gläjderysningar är det för varje delseger .
    Vi hållar alla tummar och tår kl:06:00.
    Kramar från kusinerna

    SvaraRadera
  6. Imorgon måste det bli "utsläpp" Jag håller tummarna så de "blånar"... Kramar till er alla i fam. Christine

    SvaraRadera
  7. Berätta hur det går! vilken besvikelse för er alla om inte skylten tas ner... men det kommer den att göra! Vet att inte bara Axel är otålig, hans mamma är nog i toppskiktet vad gäller otålighet. Så underbart skönt att det ser bättre ut och att de vita blodkropparna nu ökar. Nu funderar jag på hur lång tid analysen tar :-)
    Kram Helen

    SvaraRadera
  8. Vi hoppas och håller tummarna för Axel, för vita blodkroppar och allt som skall och kan hållas tummar för så det blir slut på isoleringen.

    En delseger är ändå alltid en seger.
    Jan, Frida, Gustaf & Anna

    SvaraRadera
  9. Härlig läsning!
    Hoppas ni redan är ute ur rummet!
    Själva ser vi fram emot att ha höstlov och det känns ännu roligare nu när vi fått så positiva besked från er!
    Kram Mia m fl

    SvaraRadera
  10. Kram, kram, kram! Hoppas ni får öppna dörren idag!
    Ett steg på vägen........

    /Monika

    SvaraRadera
  11. Hoppas ni får öppna dörren idag !!! Hoppas ni kan fira det med en sväng i lekterapin och äta i köket !! kram Jenny

    SvaraRadera
  12. Underbar läsning!!! Håller alla tummar att dörren öppnas idag! Många kramar från oss alla.

    SvaraRadera
  13. Hej på er!
    Vad glad jag blev då jag knappat in Axels resa och kunde se att ni nu har fått uppleva och kan glädja er åt en delseger i kampen. Vi hoppas att isoleringen äröver och att ni nu kanske ganska snart får komma hem igen och förbättringen fortsätter. Om detta hoppas och ber vi ......
    Många hälsningar och kramar
    Josef och Alice

    SvaraRadera